Vad sprider du för lögner egentligen?

”Det finns lögn, förbannad lögn och statistik”. Denna bevingade fras tillskrivs ofta den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli, medan andra anser att det var Mark Twain som yttrade den. Eftersom jag varken har tillgång till primärkällan (alltså hörde orden med egna öron), eller en sekundärkälla (någon som var där och hörde orden sägas), avstår jag från att uttala mig i frågan. För den här texten handlar om källkritik.

Som marknadsförare, kommunikatör, journalist, content marketing ansvarig, eller helt enkelt någon som delar information på sociala medier, använder man sig ofta av siffror och undersökningar som man sprider i olika syften. Ibland kan det bli väldigt fel.

Med risk för att slå på någon som redan ligger ner, vill jag ta exemplet med en svensk, känd dagstidning, som trumpetade ut att Sverigedemokraterna nu är största parti, med över 25 procent av rösterna. Påståendet grundade sig på en undersökning från Yougov. Ett problem med denna undersökning var att den baserade sig på en självrekryterad online-panel, det vill säga personer som själva anmält sitt intresse för att få tycka till. Det är sannolikt att vissa grupper av människor är mer benägna än andra att vilja delta i en sådan panel. Många andra vet inte ens om att den finns till…

Det är inget fel i att undersöka ett mindre urval av en större grupp, för att sedan dra slutsatser om den större gruppen. Men skillnaden när exempelvis TNS SIFO gör en sådan undersökning, är att de plockar ut ett representativt urval av befolkningen och redogör också för hur stor felmarginalen* är för de siffror de presenterar. Enligt TNS SIFO:s väljarundersökning för 10-20 augusti 2015, är SD fortfarande Sveriges tredje största parti och har 17 % av rösterna.

Hade Metro bemödat sig med att kolla även med TNS SIFO hade deras förstasidesnyhet rykt. Det är alltid förargligt när ett scoop ryker. Men det som nu hände var nog ännu mer förargligt för redaktionen: Förtroendet rök.

Men även när det gäller siffror som är helt korrekta i sig, gäller det att också tolka dem rätt och inte dra slutsatser som det inte finns täckning för. Mörka inte förklaringar till siffrorna, till exempel om det har hänt exceptionella saker precis innan undersökningen gjordes. Undanhåll inte fakta som ställer siffrorna i en annan dager, även om det är frestande att bara presentera sådant som styrker ens förutfattade mening och det man vill övertyga andra om.

En del människor delar efterlysningar av försvunna personer. I vissa fall har det visat sig att dessa har skyddad identitet och har efterlysts just av dem som de ska vara skyddade från. Och jämfört med sådan välment men katastrofalt felriktad ”informationsspridning” kan det kanske tyckas oförargligt att sprida felaktiga ”fakta”. Men det är inte harmlöst och det finns ingen ursäkt för att inte tänka sig för en extra gång.

Att sprida information som visar sig vara felaktig är inte bara skadligt för den egna trovärdigheten och det egna varumärket. Är man tillräckligt tanklös kan man skada någon människa med sin ryktesspridning.

Här är några frågor som alla bör ställa sig innan man sprider någon information i sin marknadsföring, i sin blogg, på sin facebooksida, eller någon annanstans:

Vem står bakom källan?

Är det en myndighet? En organisation? Ett företag? En privatperson? En politisk organisation? Är det någon som behärskar ämnet? Är det någon du litar på? Var har de fått sina fakta ifrån?
Eller är källan anonym?

Varför är källan skapad? Är det för att informera? Presentera fakta? Övertyga om något? Påverka en opinion? Är det för att sälja en produkt eller tjänst? Är det för att underhålla?

Hur kan du dubbelkolla informationen mot andra källor?

På nätet sprids rykten, lögner, politisk propaganda, tendensiösa ”fakta”, manipulerade bilder och filmer. Samtidigt är nätet en guldgruva för att dubbelkolla fakta och ta reda på hur det verkligen förhåller sig. Ta vara på den möjligheten! För din egen skull. Och för alla andras.

 

PETRA HANSSON
Seniorkonsult, Projektledare

 

* Begreppen ”felmarginal” och ”statistiskt säkerställd” är inte helt enkla och självklara. Statistiska Centralbyrån gör ett försök att förklara här.

 

Läs mer om källkritik!

Källkritik enligt Internetstiftelsen i Sverige: Läs mer

SCB:s Statistikguiden: Läs mer

Från sajten Journalisttips: Läs mer